Igår och idag har vi fortsatt träna på hjälpgivningen för ytterskänkeln från marken och nu är det fokus på att slippa beröra honom utan istället bara visa upp spöet mot ytterhöften. Tyvärr har jag inget vidare bra videoklipp på detta eftersom jag har lånemobil som inte riktigt hade samma kvalitet som min, men det är alltid något att se ändå 🙂
Klippet är från igår och idag när jag tränade kunde vi gå fler steg och även börja peta bogpartiet lite på plats igen. Duktig pojke!
Som av en händelse visade Ice igår att mitt inlägg dagen innan stämde..
Jag hade ställt upp Ice i stallgången på ett, trodde jag, säkert vis, då det hände. Vi har pelare i stallgången där vi binder upp hästarna och alltid med Compadre knäpper jag dit honom i bara en under hakan på grimman. Men eftersom Ice har sina fixidéer så har jag tagit beslutet att binda honom i båda, en på var sida, så han inte kan röra till det med någonting. Jag har dessutom valt att knäppa dem båda i underdelen av grimman istället för i sidoringarna, i hopp om att det ska bli enklare att låta dem vara.
När jag stod där i lugnan ro och borstade honom över ryggen brakade det plötsligt till och jag ryggade undan eftersom det var Ice som orsakade braket samtidigt som han ”satte sig”. Ena linans panikhake lossnade och den andra satt kvar med en lagom skärrad Ice i andra änden. När han två sekunder senare lugnade sig och återgick till filbunke-stadiet stod han och liksom grimaserade med munnen öppen.
Jag inspekterade hans mun och läppar och fann att han hade ett jack på var sin sida av neder delen av lanorna mot tänderna, samt ett par jack till på läpparna, båda sidor. Hur lyckas han? Han har alltså fått in den lilla del av kedjan som inte är klädd med plast i munnen och sedan med sin egna kraft orsakat detta. Eftersom han inte är speciellt lättskrämd tror jag att han själv blev chockad, varav reaktionen, att han fått in den i munnen.
Nu var det bara lite blod som sipprade ur jacken men ändå. Var rädd om dig lilleman!!
Rackarungen nummer ett verkar till att bli en riktigt olyckskorp, tyvärr.. För han kommer in var och varannan dag med småsår överallt, ofta på huvudet eller benen. Han är ju allmänt oförsiktig i sig själv men det borde ju göra ont att drälla in i saker så man kommer in blödandes. Häromdagen när jag hade bett en stallkompis ta in honom och Compadre, innan jag skulle komma ut, så hade han lyckats slå upp så det blödde precis ovanför ögat, bara under den korta stund han stått inne. Nedanför andra ögat var det dessutom en skorpa från ett äldre sår, hmm.
Annars har det denna vecka varit ganska lugnt på alla fronter. Jag har mest pysslat och pillat med Ice. För det första har mycket tid och energi lagts på Compadre och sedan gick liksom musten ur mig när allt föll i fredags. Så helgen blev det som sagt bara lugnt och pyssligt.
I måndags till tisdags stod de inne en natt för att jag ändå skulle ut på morgonen och ge C sitt homeopatmedel och då fick jag se en igen försmak av hur Ice beter sig i sin box. Det var ganska ordningsamt och jag blev positivt överraskad med tanke på hur rörigt jag har fått höra att han gärna har det. Nu är det ju dock så att de fortfarande går ute nattetid så bara en gång såhär brukar ju inte vara så mycket att lita på, men hoppas kan man ju alltid 😉 Nu har de ju stora boxar och mycket strö/spån och det brukar ju underlätta också. Han hade inte heller gått omkring och grävt i hörnen som han annars gillar att göra – vem vet, kanske man gräver fram något smarrigt 😛
Tanken nu i vinter är att ha kvar dem ute men då i en av lösdriftsdelarna. Blir det allt för ruskigt så har jag alltid möjlighet att stalla in dem de månaderna vilket känns skönt.
Här kommer ett klipp från ett träningspass för några dagar när vi tränar på att Ice ska förstå ytterskänklarna. Sedan har vi nu även börjat lägga till inner indirekt tygel för att få lite ordning på den där bogen som gärna slinker iväg 😉
Under den där sammetslena ytan finns det en pojk med lite attityd minsann!
Förra ägaren, Helena, har berättat för mig om hur Ice visat upp lite testande uppvisningar mot både henne och mot en annan man som tränat honom. De hade båda erfarat små hot-skutt mot sig i vattenspiltan.
Jag och Ice har varit kompisar vid vattensituationer, men det kanske också har att göra med att han hade gått igenom sina små tester med de andra två. Men under dessa dagar då jag tränat på att befästa ytterskänkeln från marken, har han visat lite samma fasoner 😉
Han har pipit och gått emot när jag lagt intill den förlängda armen över ländryggen och mot ytter höft och det har även dykt upp och en och annan kospark, bara små och mest lite söta så jag skrattar bara åt honom när han gör dem för i övrigt så sköter han sig. Men sedan har han även börjat ”smaka på mig” där fram då han blir lite frustrerad när han inte får till det. Han har tyckt att det är svårt när han ska vara högerböjd och då liksom låser han fast innerbakbenet och placerar ytterbakbenet långt bakom sig så han omöjligt kan lyfta det.
Jag har bara tränat på detta under väldigt korta stunder i stallgången och nu bara på några dagar är han nästan helt med på vad jag ber honom om. Så sedan är det bara att börja träna på lite mer korrekt formgivning och rundning samtidigt 🙂
Fyndade på Charlies Häst & Hund’s rea i helgen. Jag hade ju hoppats på att Ice skulle kunna ha storlek 135 i täcken som Compadre, men trots att han kommer i den storleken drar han faktiskt 145 för han blir ju bara fylligare med tiden. Bebis är ju bara tre små år än så länge 🙂
Så då köpte jag ett blått regntäcke till lilleman som jag tänkte skulle passa bra, vilket det också gjorde. Men färgmässigt ska han ju ha baby-blå så det matchar ögonen, eller baby-rosa för att matcha lille mulen. Nåja, en annan gång kanske – känns ju inte riktigt som det skulle vara fina färger på täcken!? Men vem vet, kanske det kanske..
Det här med att göra andra saker när man lärt sig pussas känns ju onödigt kan man tycka. Ice roar sig (och mig) med att chansa på ”puss” mest hela tiden nu när jag ber honom om annat. Det som stod på schemat egentligen var att lära in hjälpen för ytterskänkeln från marken.
Idag var det tredje dagen som jag testat att trickträna med Ice. Redan vid första träningstillfället lärde han sig ”puss” och det verkar fastnat fint. Nu använder han det till och med när han inte riktigt vet vad jag ber om ibland, för att vara duktig och kanske göra rätt 😉
Idag var vi en sväng i ridhuset och tränade på kroppspråk, kroppsmedvetenhet, kommunikation, balans och allt detta i skritt på volten samt stillastående. Fokus ligger på att förstå hjälpgivningen mellan de indirekta tyglarna både en bit ifrån, som i longeringen, och nära, stillastående från marken. Detta är perfekt förberedelse för att han ska förstå det uppsuttet sedan, samt om man vill ha någon på marken som visar i longeringen samtidigt.
Idag kunde jag inte låta bli att fota och spela in lilleman i hagen. Han är så go att bara stå och hänga med vid staketet. När jag lämnar honom i hagen efter att jag haft honom inne och pysslat eller tränat står han kvar och nästan väntar på mer. Går jag går han men inte innan dess 🙂
Idag är inte heller någon vanlig dag för idag fick jag ett infall att testa en bestigning av Ice 😉
Han är ju cool i det mesta och jag har alltid haft problempållar vad gäller ridningen så det riktigt kliade i fingrarna efter att få testsitta min ädle springare. Sagt och gjort – pall fram, hjälm på och efter att ha konstaterat att bettlöst endast fungerade med BACK så fick han smaka på ett litet bett och vips så satt jag på min prins och vi lallade runt någon minut på stallgången. Det var det det 😀
Idag har det inte varit en vanlig dag. Å andra sidan, vad är en vanlig dag när man inte levt tillsammans mer än ett par veckor? Nåväl, idag blev det i alla fall inte så som vi hade tänkt oss. Då vi under första träningspasset beslutade att jag inte skulle ha Compadre på det andra och sista träningspasset för dagen var det bara för lilleman att ställa upp för laget 😉
Jag och Ice visade upp för Elise vad vi tränat på under våra knappa två veckor tillsammans, vilket är:
> Nedåt och framåt
> Ställning och böjning
> Flytta tyngden mellan frambenen med aningens bakåt-gung/samla/sluta och release nedåt-framåt/länga/öppna
> Markarbete i skritt med förståelse för inner- respektive ytter indirekt tygel
> Longering i skritt med början av ovannämnt samt lite varvbyten
På videoklippet fick vi tyvärr inte med sista delen i longeringen då minneskortet blev fullt men några minuter med både introduceringen av ”nya miljön” (vi var ju på hemmaplan men det såg annorlunda ut med massor av människor och saker uppställda överallt) och det mesta av den andra träningen.
Dagens träningspass har jag inspelat i denna lilla teaser, som jag tänkte locka med på Facebook och sedan lägga upp hela videoklippet här men den försvann i all hast så förmodligen raderade jag den av misstag. Så vi får nöja oss med denna..
Nybadad för dagen är han! Lika bra att passa på nu när den sista sensommarvärmen dröjer sig kvar och jag har vit häst, eller okej cremefärgad men ljus ändå. Ice var duktig vid badet men steppade runt lite och tyckte att man kan dansa runt lite medan jag vattnar. Fick hjälp av söta Emma i stallet som stod och höll koll på fotförflyttningarna medan jag styrde vattenslangen 😉
Lite ridhusbus igen med Ice idag. Tyvärr var inte kameran riktigt på min sida eftersom den hakade sig vid flera tillfällen som ni märker i videoklippet. Nåväl, lite skoj fick ni se ändå!
Lille skrutten och jag har idag varit andra gången i ridhuset och tränat. Det blev följa och följsamhet som vi fastnade lite på eftersom vi ofta kraschar lätt i energierna 😉 dvs. att jag går åt ena hållet och Ice åt andra. Om det är benen som inte riktigt vill åt samma håll som han eller om det liksom bara råkar gå helt emot trycket, det låter jag var osagt, men han lär sig fort 🙂
Tanken är att kunna börja känna energiflödet i våra kroppar – åt samma håll. Att jag ber honom flytta och forma sig runt mig, följa med mig och inte emot hjälperna, följsamhet helt enkelt. Bjuder på ett par små videoklipp som säger allt det jag just beskrev , både mottrycket som spökar ibland och medgörligheten som ger så fina gungningar.
Idag när Ice hade fått utforska ridhuset passade vi på att ta en första liten träningsstund. Självklart ska lilleman få acklimatisera sig ordentligt men eftersom han är lite vimsig och klumpig och om man kan säga att en häst kan vara disträ så är det nog lite typiskt han. Visst, han är bara tre små år men ni skulle hålla med mig om ni såg honom. Typ som en valp med lite för stora tassar som är lätta att snubbla över.
Första gången jag ledde ut Ice och Compadre till stora hagen tillsammans gick han så mycket ”i det blå” att han knallade rakt in i staketstolpen (och den är inte osynlig på något vis) 😉 Jag vet även att Helena sagt att han just uppfattats antingen väldigt lugn och cool, eller kanske lite efterbliven – självklart med glimten i ögat, men det är verkligen så han är.
Ice går liksom gärna i sin lilla egna värld och på det stället där han gått på bete nu under sommaren, där vi hämtade honom i Boden, berättade de att Ice blivit rätt bra biten på av de andra hästarna. Inget farligt på något vis, men han flyttar ju inte på sig så då får han ju skylla sig själv?! 😛
Nåväl, det är lite av denna anledningen som jag känner att vi börjar på lite träning med kommunikation, stanna och gå, gunga och göra tyngdförflyttningar, bli lätt för lite tryck i kapsonen osv. för att han ska se upp lite mer för både sig själv och oss andra.
Han är verkligen så inspirerande att träna min lilla stora goding, för han känns så klok och vis trots sin unghästkropp. Mitt bland snubbel bland fötterna, lite krångel mot trycket i kapsonen och mottryck eller lite flykt bort från den förlängda armen stannar han upp, tänker, och lyssnar till vad jag försöker förmedla – och så köper han det med hull och hår och smaskar glatt (och såklart klumpigt och glupskt) i sig godbitarna han gjort sig välförtjänt av. Jag ska försöka spela in så ofta jag bara kan för att ha allt dokumenterat och så ska det såklart försöka uppdateras här lika flitigt så ni får vara med och följa vår resa 🙂
Idag har vi varit nere i ridhuset och bekantat oss med det, eller rättare sagt Ice har bekantat sig med sin kära spegelbild som han tyckte var bra mycket mer intressant än allt annat 😉 Videon var från början nästan tio minuter lång men det hände verkligen ingenting kul så jag kortade ned det 🙂
Andra dagen i hagen, fast idag på lite större yta. Flyttade över pojkarna till ”baksidan” där vi har större hagar och självklart följde kameran med idag också. Dessutom bjöd vädret på blå himmel idag istället för vitt och mulet som som igår 🙂
Sista bilden är riktigt klockren 😉 *haha*
Ett eget litet extra blogginlägg dagen till ära får Mr Ice med bara bilder på honom 🙂
Här har ni massa bilder som jag tog vid ihopsläppet av Ice och Compadre idag 🙂
